2011-11-18

Vad gör jag här??

Ibland inser jag att man är på fel plats. För visst är det bra att göra en insats för världen, men när jag inte är på plats för dem som betyder mest för mig, känns det ganska ointressant att rädda världen.

Tänk dig själv hur det känns när jag får ett samtal från Sverige.  

Du, mår ganska dåligt... Fått rådet att åka till akuten... Hör av mig sen...

Måste erkänna att det känns ganska sunkigt att sitta i en bil på Pakistanska landsbygden när man får ett sådant samtal hemifrån.

Visst, jätteskönt att det finns släkt, vänner och kompisar man kan ringa och väcka mitt i natten och som ställer upp och finns till hands. Dessutom är det tryggt att veta att hon med stort H kan ta hand om sig själv och är ”bra och trygg”.

Men ändå.
Bara att inse.
Jag är på fel ställe just nu.

Ny plats, Nya uppgifter, Nytt liv??

Snart kommer min nya titel var Staff Officer in Charge in Liaison Office New Delhi of United Nations Military Observer Group in Inda and Pakistan.
Och vad f#n betyder detta då?

Från och med den 1 december så kommer jag att officiellt representera UNMOGIP i Indien och ha min arbetsplats i New Delhi.

2011-11-16

Äntligen!!!

Som Gert hade sagt... Äntligen...

Efter dryga sex veckor här i Rawalakot har nu äntligen stunden kommit när alla papper är undertecknade, mobiltelefonen överlämnade och ansvaret vilar nu på någon annan. Enda sedan jag kom hit har jag varit chef här på stationen. Vilket jag har trivts med.
Men nu är det en ny sheriff i stan och en ny chef på fältstationen. Och det trivs jag ganska bra med det oxå!

Det innebär iofs en hel del extra jobb att vara chef och även om ansvaret inte är jättebetungade så är det ändå min signatur på alla papper. Inte knickedicken som har knapat ihop det, utan det är jag som får stå till svars för vad som är skrivet.

Detta ha inneburit att jag har gjort i princip allt ”rätt”, inte genat för mycket i kurvorna och sett till att jag har kunnat vara nöjd (och stolt över) det som jag gjort under min tid här.
En del skiter i det högaktningsfullt, men jag vill inte stå som ansvarig för något halvtaskigt dokument eller fuskat med uppdragen.

Inte för att jag tror att det kommer påverka jordens rotation eller så, men va fan... Om jag nu lägger en hel dags jobb på att inhämta vittnesmål, klättra upp på ett berg för att undersöka huruvida en bunker är beskjuten eller ej och slutligen lägger ytterliggare en halv dag på att sammanställa en rapprot på 25-30 sidor som skickas till FN skrapan i New York. Ja, det tror jag det att jag då ställer krav att rapporten är korrekt och inte innehåller faktafel eller skituppgifter! Men sån är jag...

Oavsett vilket. Nu är det slut för denna gången. Imorgon bitti lämnar jag fältstationen för att åka till Islamabad och ta en övernattning där. Fredag morgon bär det av mot nya mål och utmaningar i missionen... Återkommer då!!!

2011-11-15

Även bra folk i missionen!


Vad lättare livet blir, vad mycket trevligare det är och framförallt så blir det roligare när man har bra kollegor!!

Just nu är vi 4 st militärobservatörer här i Rawalakot. Kroaten och jag sedan tidigare samt nu har en filippinsk och ytterligare en svensk kommit. Kroaten åker imorgon och jag drar på torsdag medan de andra två stannar och tar över vårt ”jobb” så att säga. Så nu har vi överlämning under någon dag.

Kroaten och jag har ju kommit riktigt bra överrens sedan tidigare, men efter närmare 6 veckor så har samtalsämnena sinat lite. Men med de nya två så har stämningen höjts och man har lite nya ämnen att snacka om kring matbordet.

2011-11-12

Lata dagar med I-lands problem


De senaste dagarna har jag huvudsakligen spenderat  på fältstationen. Mina kollegor har varit ute och besökt ett avlägset pakistanskt förband och jag har suttit kvar här i lugn och ro…  Fixat en hel del pappersarbete. Läst ett par böcker, spelat spel på paddan och slagit ihjäl en del tid. 
Helt ok alltså. Klagar inte det minsta.

Fast det stora I-landsproblemet är att Tv är ur funktion!! Katastrof!!!

Mästerkocken ”Australien” är inne på upploppet och jag hade sett fram emot att kunna kolla alla avsnitt i lugn och ro. Men tji fick jag!!
Ingen tv på hela veckan nu… För jäkligt…

Nu efter helgen vänder det och jobbet kommer att accelererar kraftigt. En hektisk och intensiv vecka väntar. Så då blir det ingen tid för vare sig tv eller ”läsa-bok-i-solen”.

Koreanen åkte idag (min kroatiske kollega var inte heller helt nöjd med honom. Sa något i stil med ”vad var det för fel på honom? när han åkt”) och en filippinsk kollega har kommit hit istället. Imorgon kommer, förhoppningsvis, en svensk kollega. Sedan drar överlämningen till de nya igång och allt vad det innebär.

Kvittar, det viktiga är att nu blir det mycket att göra igen!!

2011-11-08

Intressant dessert


Eller som min kroatiske kollega frågade våra förare ”Is this a desert?” när dom serverade det söta riset…

Nu i dessa dagar är det Eid-ul-Azha. Muslimsk högtid som firas i dagarna två (eller tre beroende på vem man pratar med) Och på onsdag firas det dessutom ”Iqbal Day” vilket är en landets ”fädrar, skapare eller hjälte” (återigen beroende på vem man pratar med) födelsedag.
Oavsett vilket så innebär det att måndag till onsdag denna veckan så har i princip hela samhället stängt för att fira dessa dagar.

Men för oss är det vanliga arbetsdagar. Ni vet, inget får störa missionen! Så därför bedriver vi vanlig operativ verksamhet. Patrullerar vägarna, besöker förband och observerar längs gränsen. Att sedan alla locals är ledig, ingen finns att samverka med och de få som man möter tittar storögt på oss bryr vi oss inte om!!

2011-11-04

Får vem som helst ha en blå basker??


Bra fråga… Enkelt svar JA!!
För tyvärr så kan vem som helst knata in i en butik och köpa sig en blå basker för att sedan leka FN soldat…

Ska jag vara lite seriös och försöka svara på frågan som jag har fått både i kommentarer och direkt hemifrån så blir det en ganska svår uppgift.
Här gäller det att å ena sidan inte kränka, förolämpa någon person eller organisation (vilket i förlängningen kan innebära problem för mig) medan å andra sidan försöka beskriva det på ett så rättvisande sätt som möjligt.

2011-11-01

Vilken skitdag...

Ja, egentligen startade den redan igår kväll med tjafset med kollegan, se tidigare inlägg. Och i den stilen har det sedan fortsatt….

Morgonen började med att jag skulle ha ett möte med min ”local authority”. Alltså den officeren som är kontaktperson på förbandet som vi jobbar med/bor hos. Som jag tidigare har nämnt så måste vi lämna in en verksamhetsrapport vecka för vecka till den pakistanska armen vad vi har för avsikt att göra.
I klartext ”På måndag åker vi till detta området och observerar ”att ni inte gör något dumt”” och så vidare, dag för dag…

Tror fan det att vi aldrig ”hittar/upptäcker” något som bryter mot de avtal som finns.