2011-11-15

Även bra folk i missionen!


Vad lättare livet blir, vad mycket trevligare det är och framförallt så blir det roligare när man har bra kollegor!!

Just nu är vi 4 st militärobservatörer här i Rawalakot. Kroaten och jag sedan tidigare samt nu har en filippinsk och ytterligare en svensk kommit. Kroaten åker imorgon och jag drar på torsdag medan de andra två stannar och tar över vårt ”jobb” så att säga. Så nu har vi överlämning under någon dag.

Kroaten och jag har ju kommit riktigt bra överrens sedan tidigare, men efter närmare 6 veckor så har samtalsämnena sinat lite. Men med de nya två så har stämningen höjts och man har lite nya ämnen att snacka om kring matbordet.


Filippinon är en liten, lätt knubbig major. Lite av en besserwisser, han har ju varit här i Pakistan i drygt tre veckor och vet en MASSA om hur saker går till här i missionen. Vilket han naturligtvis berättar utan att tveka.
Visst, skulle nog tröttna på det också efter 6 veckor, men än så länge är det mest underhållande.

Dock kommer han att få det kärvt här i vinter. Nu ligger tempen på 6-8-10 grader nattetid och typ 14-18 grader dagtid.
Han fryser!
På kvällen går han i pälsmössa OCH öronvärmare! Första kvällen beklagade han sig över att hans packning satt fast i pakistanska tullen och därför hade han inga tjocka kläder (läs uniform) med sig.

Att han sedan plockade fram en vit täckjacka, dvdspelare och dator med en massa tillbehör ur sitt handbagage föranledde ett leende hos både kroaten och mig. Senare på kvällen förundrades vi båda två med ett litet skratt, över hans prioriteringar om vad som togs med i handbagage!

Men visst är det skönt med stereotyper. Lite kortare, lätt knubbig filippino som kollar musikvideoklipp på datorn på högsta volym och sjunger med glatt. Självklart hade han med sig ett lock öl från PX som påbörjades redan första kvällen.
Igår stannade han till i stan för att handla chips och läsk.
Idag handlades det igen. Mer läsk, ytterligare 10st småpåsar chips samt ett dussin glasspinnar som lades i frysen på fältstationen. Han sa att han glilar glass...

Detta ger kraftiga flashbacks efter min semester i Filippinerna! Knubbiga glada fillipino som äter chips, dricker läsk (eller krökar hårt) medan man kör karaoke för hjärtans lustar!!
Härligt… Welcome to Philippines!


Den svenske kollegan som varit här i drygt en månad verkar vara en bra kille. Första gånger träffar  honom och som sagt var, verkar riktigt stabil.
Synd bara att vi nog aldrig kommer jobba ihop i någon större omfattning. Normalt sett vill man inte har flera av samma nationalitet på fältstationen eftersom vi alltid skall vara mixade team.

Men det jag ville bara säga med dagens inlägg att det finns trevligt folk i missionen. Alla är inte puckos som inte kan engelska eller saknar vilja att jobba.

Utan det finns en och annan bra kille/tjej som är trevlig, vill göra ett bra jobb och som jag skulle stå ut att leva och jobba ihop med. Vilket är skönt!!

2 kommentarer:

  1. Det finns alla sorters människor överallt, och vissa kommer man bättre överens med än andra. Och tur är väl det, för livet hade varit bra tråkig om alla vore lika!! Sedan tycker man om vissa bättre än andra, men det brukar alltid vara ömsesidigt :-)
    Men skönt att du har lite “roligare” sällskap om så bara några dagar
    Kram syrran

    SvaraRadera
  2. Det är ju typiskt att det ska ta så lång tid bara innan det kommer bra folk på plats...men som sagt, nu väntar ju nya utmaningar för dig!!
    Va stolt, du gör ett toppenjobb i Kashmir det vet du:)
    Puss puss din Carolina

    SvaraRadera