2012-06-27

Nära nu... Riktigt nära...

Har ett flyg och lite tåg kvar innan jag är hemma.
Sitter i Loungen i Doha, dricken en latte, äter en nybakad "crosse" och njuter av livet... Gäller ju att passa på, i framtiden blir det ju vanlig boskapsklass igen...
Ska försöka stanna upp lite, sänka tempot och "känna efter" lite mer. Allt går ju så fort, går på rutin och är "som vanligt".

Men nu ska jag försöka komma ikapp mig själv och inse vad jag har gjort. Vad jag har upplevt. Vad det senaste året har innehållit...
Ta vara på de erfarenheter som jag har lärt mig, de saker jag har upplevt och det jag har gjort...

Detta blir mitt sista inlägg under min mission. 
Även om jag inte ropar hej ännu, har en liten bit kvar innan jag har kommit över till andra sidan
Jag kommer garanterat att skriva fler inlägg efterhand som jag kommer ihåg, smälter saker och om allt som jag har tänkt men inte skrivit om ännu.

Det är många som jag vill tacka för stödet under resan. Familjen, vänner, vissa på jobbet osv... Lätt att nämna några och ännu lättare att glömma fler.

Därför säger jag såhär. -Du som känner att du är värd ett tack, får ett tack från mig! 

Men framför allt så vill jag tacka två stycken.
  • Min älskade C! Det finns inte nog med ord för allt som du gjort för oss och mig....
  • Och så vill jag även tacka min mage. För att du har stått ut med allt som jag har stoppat i mig under det här året. Ibland har jag inte haft något val, ibland har det varit självförvållat. Men du har stått ut ändå ;-)

Hemåt det bär för varje minut......

2012-06-25

Timmar... timmar....

Nu är det bara timmar kvar tills min mission är över.

Formellt sätt är jag fri att lämna UNMOGIP, Pakistan-Indien vid midnatt! Detta innebär om cirka 3,5 timme!!
Nu går mitt flyg först strax före 05 imorgon bitti, så jag hålla mig ett par timmar till innan det bär av, men det är nära nu...

Pga knöliga förbindelser så måste jag ta en övernattning i Doha innan jag kommer hem. Åker alltså vidare från Doha på onsdags morgon mot Kastrup. För att sen ta tåget över bron och bege sig hemåt.


Alltså, om allt går som jag vill beträder jag Moder Svea´s jord igen på onsdag eftermiddag och räknar med att vara hemma på onsdag kväll. Vara hemma. Hemma...


Hade säkert gått (och vet att våra hjältar på ResUS säkert hade fixat det) att komma hem utan övernattning, men det hade nog inneburit fler byten, krågligare flyg, nästan samma totala restid och sämre bolag. Nu vill jag inte chansa. Utan jag kör på säkra kort!

Känns konstigt. Att säga att man SNART är HEMMA. Hemma på riktigt.
Ska bli skönt. Riktigt skönt. Fantastiskt skönt...



Men samtidigt så är det konstigt att lämna detta. Känns inte dumt, känns inte illa och självklart vill jag inte stanna. Men det känns lite "udda" att jag kommer att lämna detta om ett par timmar...



Har pratat mycket med flickan om detta. Varför det känns som det gör.

Eftersom hon är en klok flicka fick hon mig att inse vad som är skillnaden denna gången jämnfört med tidigare missioner.

Då har det varit förbandsmissioner, där det har byggts upp en stämning efter hand. En känsla har sakta växt fram att slutet närmar sig. Förväntningarna har ökat och glädjen har växt/byggt/tvingats fram efter hand. Folk går och nynnar på "hemåt det bär..." och det är väldigt uppenbart att det "snart är över".



Fast här är det bara jag som åker hem nu. Och det är inget speciellt med det. För var och varannan vecka åker eller kommer någon. Dessutom så rullar jobbet på här vecka in och vecka ut. Alltså är inte "min" hemrotation något speciellt. Och alla lunkar på i sina vanliga sår utan att någon "åka hem" stämning byggs upp...



Men utan tvekan. Det ska bli SKÖNT att komma hem-hem. Hem på riktigt...
Och jag ska strax ladda över "hemåt det bär..." i min ipod, så jag kan lyssna på den när jag åker till flygplatsen inatt!!

Service!!

Snacka om service!
Visst, det finns väl en anledning till att Qatar Airways har vunnit priser för vara ett bra bolag och under alla mina resor har det fungerat riktigt bra.
Maten är god, personalen trevlig, terminalen är fin Business iaf även om ekonomiterminalen suger! Har ju suttit och ugglat där med...

Men nu har jag upplevt det där LILLA extra själv! Och vad glad man blir.

Summerat:
Jag fick en flaska Indiskt vin som jag har tagit med hem. Nu hade jag en stop-over i Doha (pga anslutningarna passade dåligt) och tog en "risk" med tanke förbudet att införa alkohol i Emiratet.

2012-06-22

Glad Midsommar!!!

Vill bara önska alla svenskar, och framför allt mina goda vänner som samlats i Gränna för att fira en traditionell midsommar...
EN RIKTIG GLAD MIDSOMMAR!!!

Och framför allt en gigantisk kram till familjen "Vilt"!!
TACK, för att vi alltid blir inbjudna till er, att ni öppnar gård, hus och hem för oss så att vi kan fira midsommar tillsammans.
Det är mycket som jag har saknat under året som har gått, men midsommarfirandet i ert sällskap är nog en av de grejorna som ligger högst på listan...

Men, jag skall inte klaga!
Har firat midsommar ihop med svenske ambassadören i Pakistan. Blev inbjuden till "midsummer dinner" i ambassadörens residence. Fick för mig att det skulle vara en tillställning där det åts sill, drack snaps och sjöngs visor enligt gammal svensk tradition....
Sant iofs.
Möjligtvis lite torr (så som tråkig, inte torrlagd) tillställning. Men har ju tendens till att bli det med "officiella" gäster. Men vi sjöng iaf snapsvisor och tom Pakistanierna sjöng en sång som vi drack snaps till....

Till förrätt (efter 2 timmars mingel) serverades det en silltallrik. Matjessill, löksill, laxrosett, creme fraiche med "typ gärslök" samt en liten bit västerbottenost. Till detta serverades det OP eller Absolut. Tyvärr var de mer generösa med snapsen än med sillen så det var möjlighet till fler snapsar än sillbitar... För min del var jag mer intesserad av sill än snaps...


För första gången i mitt liv åt jag oxfile till midsommar. Varmrätten var en god, rejäl bit oxfile med potatis och sås. Gott, jättegott. Men till midsommarmiddag hade jag hellre ätit en "enkelt köttbit" grillat med vännerna än fin oxfile...
Självklart blev det en god dessert med cheesecake och färska hallon. Men inga jordgubbar....


Jättetrevligt och jag är väldigt glad över att jag blev inbjuden och jag vill härmed tacka ambassadören för att han bjöd till på midsommarmiddag! Men....

Summa summarum... Borta bra, tom jättebra men hemma bäst!!!


Ps, som en kille kring bordet sa... Hur ofta är det att man sitter och svettas vid tio tiden på midsommaraftonskväll.... Så finns ingen anledning till att klaga utan nacka om lyx! Ds.

2012-06-21

Minst en vecka.. eller 30 min iaf!

Åhhh... Hade glömt, förträngt och förnekat hur charmiga de civila kollegorna är....

Idag ville jag avsluta mitt medlemskap i vårt PX (Liten "medlems" affär där vi handla importerade saker som kan vara svårt att få tag i här i Pakistan. Inte såvärst billigt, men smidigt iaf..).


Hursom helst, knatade in till "managern" och berättade att det var dags för mig att åka hem och jag ville avsluta mitt medlemskap. Samt att få tillbaka mina 200 dollar som jag lagt i deposition.


-Åhh... Jaha... Ditt saldo är 87 dollar så då får du gå ut i butiken och handla för 113 dollar, blev svaret av storemanagern.
-Nopp, pengar tillbaka, blev mitt svar.

-Jaha... Du kan handla för 13 dollar och sen få hundra dollar tillbaka, försökte han med då.
- Nopp, 200 minus 87 betyder att jag skall ha tillbaka 113 dollar kontrade jag med!

Efter det så frågade han när jag åker tillbaka till Sverige och när jag ville avsluta mitt medlemskap. Då jag åker nästa vecka ville jag avsluta det idag.

- Jaha... men... Det tar minst en vecka för att avsluta detta.
- Nopp, jag avslutar medlemskapet idag!

Därefter drar han en massa olika varianter... Att det tar lång tid, att han behöver underskrifter och att jag kunde låta en kollega ta ut pengarna åt mig i nästa vecka...

För att inte tråka ut er med detaljer så sammanfattar jag det hela konversationen. Här kan ni se hur han ändrar sig efterhand när han berättar hur snabbt han kan skriva ut en check i mitt namn, på rätt summa.

  • Minst en vecka
  • I mitten på nästa vecka
  • I början på näst vecka
  • På måndag (då har dom stängt påminde jag honom om)
  • Imorgon
  • I eftermiddag
  • Om en halvtimme...
(Någonstans i mitten påminde jag honom om att det faktiskt stod på "avsluta medlemskapet"lappen att jag även kunde få beloppet överfört till mitt bankkonto. Men eftersom han började oja sig insåg jag att det skulle nog innebära mer jobb för honom än att skriva ut en check, vilket jag använde för att få till ett bättre bud.)

Eftersom jag VET hur länge en pakistansk halvtimme är (allt mellan 30s till 2 timmar) så fastställde jag att jag kommer i morgon bitti och hämtar min check...


När jag gick sa jag att vi ses imorgon, och fick In´Shalla som svar...

Delhi, färdigt och klart!


Detta inlägg är lite försenat.. Men bättre sent än aldrig, eller hur?

Jaha…. Då var man klar med Delhi…

Sitter nu på flyget och väntar på att lyfta från Delhi flygplats. Klockan ringde tidigt imorse, packade ihop det sista och åt en sista frukost.

Färsk mango, yoghurt, ägg och knäckebröd. Satt och reflekterade lite över det halvåret som har gått. I princip varje morgon har jag ätit frukost ute på ”altanen”. I vintras satt jag i kylan med mössa på och nu var det så varmt att jag kunde suttit i bar överkropp. Men blev med t-shirt på, har trots allt lite bordsskick och tar hänsyn till vakterna som brukar kolla på mig när jag äter…

2012-06-19

I Islamabad...

Sitter nu i vår "svensk lägenhet" i Islamabad och reflekterar lite över veckan som gått. Sitter och lyssnar på Absolut Svensk Sommar.

Böneutroparen kallar till skymningsbönen och de numera välkända, klassiska fraserna ekar över staden. Självklart stänger jag min musik (av respekt såklart) och väljer att lyssna lite extra denna gången. För snart har jag byt ut minaretens rop till äkta svensk sommar... Skönt!

 Nu har det gått en vecka sedan jag lämnade Delhi och lika länge sedan jag skrev... Vill verkligen inte påstå att tiden går fort, men det har hänt en hel del de första dagarna och nu de senaste har jag inte känt lusten att skriva. Mest dödat tid...

Livet här i Islamabad är annorlunda, såklart. Både rent praktiskt men även känslomässigt.

2012-06-10

Packat och klart

Nu var nästa steg genomfört.... Allt är packat och klart!

Har ägnat halva dagen åt att städa ur, plocka ihop och packa ner. Imorgon bitti kommer det att gå en bil norrut mot Jammu och då går mitt bohag (bokstavligen talat) med. Det lilla som är kvar, ett par shorts och nån skjorta, dator, kamera osv samt en uniform tar jag med mig på inrikesflyget på tisdag.

En dag kvar i Delhi.... Undrar vad jag skall göra... Gå en runda på stan? Åka upp till Old Delhi en sista gång? Får se... Kanske blir det en stund i solen med en bok.

En sak är iallafall säkert. Det blir en tur ut till Sadar market vid Delhi HQ Canteen area. Där skall jag dricka "en sista lassi" tillsammans med min förare!

Nu ska jag ta den kalla Kingfisher som väntar på mig i kylen, öppna påsen med chips och njuta av min näst sista kväll i Delhi!
Men först en dusch, blev ju genomsvett av att bära mina väskor ner för trappen, trots att klocka är snart halv nio här på kvällen.

2012-06-09

Signerat och klart.....

För ett par minuter sedan skrevs överlämningen under.

Det betyder...
Att jag inte längre är Liaison Officer of UNMOGIP New Delhi.
Att jag inte har ansvaret för verksamheten längre.
Att jag inte bestämmer längre.

Och att jag snart är på väg hem....

2012-06-05

Maxdos av Delhi

Dagarna här i Delhi är räknade... Så har de ju iofs varit sedan första dagen, men nu är vi nere på en siffermängd som är hanterbar. Och ni känner till min devis, att man får inte börja räkna förren dess att fingrarna räcker till....


Om en vecka så har jag lämnat Delhi (om allt går enligt plan) och återvänt till Islamabad. Detta för att påbörja min "outprocessing" för att i slutet av månaden även lämna missionen helt och hållet.


Veckan som återstår är ganska "stressig". Mycket skall hinnas med och helt plötsligt är det "ont om tid". Vilket aldrig är fallet annars i UNMOGIP...

Idag anländer mina landsmän för att vi skall kunna fira nationaldagen tillsammans imorgon. Och detta gör vi i Delhi! Nice...
Detta då vi för tillfället har en klok man som chef (finne) som fattade ett klokt beslut när han insåg logiken när vi la fram följande fakta.
  • Enligt reglerna får man lämna fältstationerna och samlas för att fira sin nationaldag.
  • Vi är totalt 6 svenskar
  • 3 av oss är på pakistanska sidan
  • 3 av oss är i Delhi (pga tjänst eller på väga in resp ut i samband med leave)
  • Alltså, oavsett vilket så måste 3 pers åka åt ena eller andra hållet.
Och då godkände han att vi samlades i Delhi!! Ska bli jättetrevligt att snacka lite svenska under 2 dygn innan alla ger sig iväg igen.

Hur som helst, detta kräver ju en del arbete från min sida att fixa all logistik. Bara skoj, men tar tid.

Sen kommer min efterträdare på torsdag och då påbörjas överlämningen.... Kommer att ta en hel del tid att lämna över ett halvårs arbete. Sen ska jag packa. Och sedan åker jag...


Men.... det var ju inte det jag skulle skriva om.


Jag ville berätta att jag försöker maximera mina intryck från Delhi, göra sådant som jag skulle göra "sen" och sist men inte minst "bränna in" en del minnen i hårddisken...

Så igår eftermiddag tillbringades i "Old Delhi"... Helt galet... Men nog ganska äkta Indien...

Köpte kryddor i lösvikt, åt fyllda nygräddade naanbröd med händerna, åkte cykelricksha, trängdes med människor i en olidlig hetta och drack lassi ur lerkrus (man har inte plastmuggar utan obrända , soltorkade "engångs" lerkrus).

Hmmm... märkligt är nog det bäst ordet jag hittar.... hemma börjar vännerna prata om midsommarfirande och jag dricker lassi ur lerkrus... Saknar mina vänner hemma samtidigt som jag vet att jag kommer sakna detta oxå.... Märkligt är nog rätt ord....

2012-06-03

Köpa lite frukt...

Var på flygplatsen imorse och lämnade av en kollega. På väg hem stannade till jag till på en marknadsplats/köpgata för att fylla på med lite frukt och grönt.

Här har man lite annorlunda syn hanteringen av livsmedel och grönsaker. Som exempelvis när jag har letat upp ett kg fina tomater (bland alla sunkiga, stötta och fula) och lögger dem i min lilla korg. Räcker över korgen till handlaren som bokstavligen häller/kastar dem ner i vågskålen.
Hmm inser varför all frukt och grönt är stöt, fläckig eller mosad här...

Samma sak när jag imorse har plockat ihop dagens laddning med mango. Stora, fina, mjuka, varma, gosiga gyllengula mangos plockas med omsorg ihop på ett fat för att räckas över till handlaren. Som i sin tur kastar ner dem i vågskålen! Vad ska man säga... Men 2 kg mango för knappa 20kr e ok!

Tar två handbollsstora (galia?)meloner a 1kg stycket samt en vattenmelon på 3kg. Betalar 15 kronor.
Avslutar shoppingen med ett dussin bananer (här köper man oftast bananer i styckevis, inte på vikt) för knappt en tia.

På vägen hem följer jag traditionen och stannar till på "mitt" Lassi-ställ. Tar en stor lassi, pintglas typ, och njuter!
Har försökt att lära in lassin som en trigger för att bli nöjd och avslappnad.

Så varje gång jag står där inne i "lassi affären" och sippar på min lassi påminner jag mig själv om att jag är i på andra sidan jorden.
I Indien. I Delhi. Inne i ett av stans bästa Lassiställen. I ett kvarter långt inne i Delhi Cantonement där nog inte många vita sätter sin fot.

När jag tänker efter har jag nog aldrig sett en vit, någon gång som jag har varit här i dessa kvarter det senaste halvåret.

2012-06-02

Service? -Yes.... -we don´t have....

Åhh... Dessa underbara kulturella mötena.... Låt mig berätta....

Efter en längre tids funderande har jag bestämt mig för att köpa en "pryl". Tja, kanske unna mig något som en liten belöning efter ett års slit. Hur som helst, låt mig berätta hur jag har blivit bemött i service och "köp" situationer den senaste veckan. Låt oss börjar för ett par dagar sedan....

I onsdags begav jag mig till ett köpcenter på andra sidan stan för att slå till på min pryl. Går till en av de få auktoriserade, premium retailer, i hela Delhi. Kommer dit och försäljaren berättar att dom har prylen, fast bara i version B. Och jag vill ha version A.

-Inga problem, säger säljaren och tar mitt nummer. -Vi får in den imorgon (torsdag) eller senast fredag morgon. Ringer och säger när den är här.
Jag är mycket tydlig att jag behöver den INNAN helgen. Vet att helgen kommer vara riktigt körig och har nog inte tid då... och han lovar igen att det är lugnt.

I torsdags var jag som sagt på flygplatsen och hämtade en kollega tillsammans med hans son. Tog en kaffe på "Costa Coffe". Vad jag inte har berättat är att när jag köpte kaffen blev jag lurad.
Beställer en sorts kaffe men betalar för en annan. Självklart betalar jag för en dyrare kaffe än vad jag beställde. Däremot får jag precis vad jag har beställt, dock inte det jag betalt för.
Ställer inte till med en "scen" där utan släpper det...
 

Yes... No service! fortsätter....

Storien fortsätter....

Åkte till köpcentret idag för att hämta min pryl.

Jo, dom hade rätt pryl.
Jo, dom hade till och med rätt pryl i rätt färg.
Jo, dom hade till och med rätt pryl i rätt färg i rätt version.

Men dom kunde inte ta betalt......

Orkar inte berätta alla detaljer men sammanfattningsvis så stod jag mer än en halvtimme och tittade på hur de drog mina olika kort i olika maskiner för att gång på gång fråga om jag hade täckning eller nog med kredit på mina kort.
Ja, det har jag...!
Sen ursäktade de sig med att det var nog problem hos banken.

Efter att ha dragit mina kort (både visa och mastercard) säkert 15 gånger fick jag tillslut knappa in pin kod. Vilket godkändes. Men blev inget köp ändå. De påstod att köpet inte gick igenom....

Så det hela slutade med att nästan 45 min senare gick jag därifrån utan min pryl.
Trött....

Ska logga in på min bank efter detta. Ska bli spännande att se vad saldot visar!

2012-06-01

Ta en dusch till...?

Tänkte ge en sammanfattning av min dag igår...

Klockan ringde 0420. Trillar ur sängen. E varmt, e svettig och trött. Tar dagens första dusch. Låter det ljumna vattnet skölja över mig och försöker vakna till liv. Detta är faktiskt dagens enda behagliga dusch.

Kvart i fem sitter jag i bilen på väg mot flygplatsen för att hämta upp en anhörig till en kollega.
(I mina arbetsuppgifter ingår att hämta och lämna folk på flyget. Och jag understödjer även anhöriga som är på väg in och ut.)
Lite trafik, resan går smidigt men det är ganska varmt och kvavt. Termometern i bilen visar yttertemperatur på 34 grader kl 04.48 Och det har knappt ljusnat ännu....