Nära nu... Riktigt nära...

Har ett flyg och lite tåg kvar innan jag är hemma.
Sitter i Loungen i Doha, dricken en latte, äter en nybakad "crosse" och njuter av livet... Gäller ju att passa på, i framtiden blir det ju vanlig boskapsklass igen...
Ska försöka stanna upp lite, sänka tempot och "känna efter" lite mer. Allt går ju så fort, går på rutin och är "som vanligt".

Men nu ska jag försöka komma ikapp mig själv och inse vad jag har gjort. Vad jag har upplevt. Vad det senaste året har innehållit...
Ta vara på de erfarenheter som jag har lärt mig, de saker jag har upplevt och det jag har gjort...

Detta blir mitt sista inlägg under min mission. 

Även om jag inte ropar hej ännu, har en liten bit kvar innan jag har kommit över till andra sidan
Jag kommer garanterat att skriva fler inlägg efterhand som jag kommer ihåg, smälter saker och om allt som jag har tänkt men inte skrivit om ännu.

Det är många som jag vill tacka för stödet under resan. Familjen, vänner, vissa på jobbet osv... Lätt att nämna några och ännu lättare att glömma fler.

Därför säger jag såhär. -Du som känner att du är värd ett tack, får ett tack från mig! 

Men framför allt så vill jag tacka två stycken.

• Min älskade C! Det finns inte nog med ord för allt som du gjort för oss och mig....
• Och så vill jag även tacka min mage. För att du har stått ut med allt som jag har stoppat i mig under det här året. Ibland har jag inte haft något val, ibland har det varit självförvållat. Men du har stått ut ändå ;-)

Hemåt det bär för varje minut......

Timmar... timmar....

Nu är det bara timmar kvar tills min mission är över.

Formellt sätt är jag fri att lämna UNMOGIP, Pakistan-Indien vid midnatt! Detta innebär om cirka 3,5 timme!!
Nu går mitt flyg först strax före 05 imorgon bitti, så jag hålla mig ett par timmar till innan det bär av, men det är nära nu...

Pga knöliga förbindelser så måste jag ta en övernattning i Doha innan jag kommer hem. Åker alltså vidare från Doha på onsdags morgon mot Kastrup. För att sen ta tåget över bron och bege sig hemåt.


Alltså, om allt går som jag vill beträder jag Moder Svea´s jord igen på onsdag eftermiddag och räknar med att vara hemma på onsdag kväll. Vara hemma. Hemma...


Hade säkert gått (och vet att våra hjältar på ResUS säkert hade fixat det) att komma hem utan övernattning, men det hade nog inneburit fler byten, krågligare flyg, nästan samma totala restid och sämre bolag. Nu vill jag inte chansa. Utan jag kör på säkra kort!

Känns konstigt. Att säga att man SNART är HEMMA. Hemma på riktigt.
Ska bli skönt. Riktigt skönt. Fantastiskt skönt...



Men samtidigt så är det konstigt att lämna detta. Känns inte dumt, känns inte illa och självklart vill jag inte stanna. Men det känns lite "udda" att jag kommer att lämna detta om ett par timmar...



Har pratat mycket med flickan om detta. Varför det känns som det gör.

Eftersom hon är en klok flicka fick hon mig att inse vad som är skillnaden denna gången jämnfört med tidigare missioner.

Då har det varit förbandsmissioner, där det har byggts upp en stämning efter hand. En känsla har sakta växt fram att slutet närmar sig. Förväntningarna har ökat och glädjen har växt/byggt/tvingats fram efter hand. Folk går och nynnar på "hemåt det bär..." och det är väldigt uppenbart att det "snart är över".



Fast här är det bara jag som åker hem nu. Och det är inget speciellt med det. För var och varannan vecka åker eller kommer någon. Dessutom så rullar jobbet på här vecka in och vecka ut. Alltså är inte "min" hemrotation något speciellt. Och alla lunkar på i sina vanliga sår utan att någon "åka hem" stämning byggs upp...



Men utan tvekan. Det ska bli SKÖNT att komma hem-hem. Hem på riktigt...
Och jag ska strax ladda över "hemåt det bär..." i min ipod, så jag kan lyssna på den när jag åker till flygplatsen inatt!!

Service!!

Snacka om service!
Visst, det finns väl en anledning till att Qatar Airways har vunnit priser för vara ett bra bolag och under alla mina resor har det fungerat riktigt bra.
Maten är god, personalen trevlig, terminalen är fin Business iaf även om ekonomiterminalen suger! Har ju suttit och ugglat där med...

Men nu har jag upplevt det där LILLA extra själv! Och vad glad man blir.

Summerat:
Jag fick en flaska Indiskt vin som jag har tagit med hem. Nu hade jag en stop-over i Doha (pga anslutningarna passade dåligt) och tog en "risk" med tanke förbudet att införa alkohol i Emiratet.

Glad Midsommar!!!

Vill bara önska alla svenskar, och framför allt mina goda vänner som samlats i Gränna för att fira en traditionell midsommar...
EN RIKTIG GLAD MIDSOMMAR!!!

Och framför allt en gigantisk kram till familjen "Vilt"!!
TACK, för att vi alltid blir inbjudna till er, att ni öppnar gård, hus och hem för oss så att vi kan fira midsommar tillsammans.
Det är mycket som jag har saknat under året som har gått, men midsommarfirandet i ert sällskap är nog en av de grejorna som ligger högst på listan...

Men, jag skall inte klaga!
Har firat midsommar ihop med svenske ambassadören i Pakistan. Blev inbjuden till "midsummer dinner" i ambassadörens residence. Fick för mig att det skulle vara en tillställning där det åts sill, drack snaps och sjöngs visor enligt gammal svensk tradition....
Sant iofs.
Möjligtvis lite torr (så som tråkig, inte torrlagd) tillställning. Men har ju tendens till att bli det med "officiella" gäster. Men vi sjöng iaf snapsvisor och tom Pakistanierna sjöng en sång som vi drack snaps till....

Till förrätt (efter 2 timmars mingel) serverades det en silltallrik. Matjessill, löksill, laxrosett, creme fraiche med "typ gärslök" samt en liten bit västerbottenost. Till detta serverades det OP eller Absolut. Tyvärr var de mer generösa med snapsen än med sillen så det var möjlighet till fler snapsar än sillbitar... För min del var jag mer intesserad av sill än snaps...


För första gången i mitt liv åt jag oxfile till midsommar. Varmrätten var en god, rejäl bit oxfile med potatis och sås. Gott, jättegott. Men till midsommarmiddag hade jag hellre ätit en "enkelt köttbit" grillat med vännerna än fin oxfile...
Självklart blev det en god dessert med cheesecake och färska hallon. Men inga jordgubbar....


Jättetrevligt och jag är väldigt glad över att jag blev inbjuden och jag vill härmed tacka ambassadören för att han bjöd till på midsommarmiddag! Men....

Summa summarum... Borta bra, tom jättebra men hemma bäst!!!


Ps, som en kille kring bordet sa... Hur ofta är det att man sitter och svettas vid tio tiden på midsommaraftonskväll.... Så finns ingen anledning till att klaga utan nacka om lyx! Ds.

Minst en vecka.. eller 30 min iaf!

Åhhh... Hade glömt, förträngt och förnekat hur charmiga de civila kollegorna är....

Idag ville jag avsluta mitt medlemskap i vårt PX (Liten "medlems" affär där vi handla importerade saker som kan vara svårt att få tag i här i Pakistan. Inte såvärst billigt, men smidigt iaf..).

Hursom helst, knatade in till "managern" och berättade att det var dags för mig att åka hem och jag ville avsluta mitt medlemskap. Samt att få tillbaka mina 200 dollar som jag lagt i deposition.

-Åhh... Jaha... Ditt saldo är 87 dollar så då får du gå ut i butiken och handla för 113 dollar, blev svaret av storemanagern.
-Nopp, pengar tillbaka, blev mitt svar.

-Jaha... Du kan handla för 13 dollar och sen få hundra dollar tillbaka, försökte han med då.
- Nopp, 200 minus 87 betyder att jag skall ha tillbaka 113 dollar kontrade jag med!

Efter det så frågade han när jag åker tillbaka till Sverige och när jag ville avsluta mitt medlemskap. Då jag åker nästa vecka ville jag avsluta det idag.

- Jaha... men... Det tar minst en vecka för att avsluta detta.
- Nopp, jag avslutar medlemskapet idag!

Därefter drar han en massa olika varianter... Att det tar lång tid, att han behöver underskrifter och att jag kunde låta en kollega ta ut pengarna åt mig i nästa vecka...

För att inte tråka ut er med detaljer så sammanfattar jag det hela konversationen. Här kan ni se hur han ändrar sig efterhand när han berättar hur snabbt han kan skriva ut en check i mitt namn, på rätt summa.

• Minst en vecka
• I mitten på nästa vecka
• I början på näst vecka
• På måndag (då har dom stängt påminde jag honom om)
• Imorgon
• I eftermiddag
• Om en halvtimme...

(Någonstans i mitten påminde jag honom om att det faktiskt stod på "avsluta medlemskapet"lappen att jag även kunde få beloppet överfört till mitt bankkonto. Men eftersom han började oja sig insåg jag att det skulle nog innebära mer jobb för honom än att skriva ut en check, vilket jag använde för att få till ett bättre bud.)

Eftersom jag VET hur länge en pakistansk halvtimme är (allt mellan 30s till 2 timmar) så fastställde jag att jag kommer i morgon bitti och hämtar min check...


När jag gick sa jag att vi ses imorgon, och fick In´Shalla som svar...