2012-06-27

Nära nu... Riktigt nära...

Har ett flyg och lite tåg kvar innan jag är hemma.
Sitter i Loungen i Doha, dricken en latte, äter en nybakad "crosse" och njuter av livet... Gäller ju att passa på, i framtiden blir det ju vanlig boskapsklass igen...
Ska försöka stanna upp lite, sänka tempot och "känna efter" lite mer. Allt går ju så fort, går på rutin och är "som vanligt".

Men nu ska jag försöka komma ikapp mig själv och inse vad jag har gjort. Vad jag har upplevt. Vad det senaste året har innehållit...
Ta vara på de erfarenheter som jag har lärt mig, de saker jag har upplevt och det jag har gjort...

Detta blir mitt sista inlägg under min mission. 
Även om jag inte ropar hej ännu, har en liten bit kvar innan jag har kommit över till andra sidan
Jag kommer garanterat att skriva fler inlägg efterhand som jag kommer ihåg, smälter saker och om allt som jag har tänkt men inte skrivit om ännu.

Det är många som jag vill tacka för stödet under resan. Familjen, vänner, vissa på jobbet osv... Lätt att nämna några och ännu lättare att glömma fler.

Därför säger jag såhär. -Du som känner att du är värd ett tack, får ett tack från mig! 

Men framför allt så vill jag tacka två stycken.
  • Min älskade C! Det finns inte nog med ord för allt som du gjort för oss och mig....
  • Och så vill jag även tacka min mage. För att du har stått ut med allt som jag har stoppat i mig under det här året. Ibland har jag inte haft något val, ibland har det varit självförvållat. Men du har stått ut ändå ;-)

Hemåt det bär för varje minut......

2 kommentarer:

  1. Välkommen hem! Kram Kia

    SvaraRadera
  2. Det har varit fantastiskt kul att få följa dig på dina äventyr med djur på biltak parasiter i magen och lassi i lerkrus!!! Kollar på klockan, den är 10:37 o ja du är nog snart typ nästan hemma, iaf i norden:-) Ha det gött! O välkommen hem!
    Ps jag var ute o lyssnade på fåglar igår kväll/natt igen o fick höra flodsångaren Ds
    Kram tokiga fågelskådaren med "Vilt" familjen

    SvaraRadera