Från det ena till det andra....

När jag för några dagar sedan begav mig från Delhi till Islamabad var det en resa som gick från en huvudstad via landsbygden till en annan huvudstad. Och jag måste säga att det var verkligen en resa i flera avseenden.

En resa från storstad till landsbygd och tillbaka till storstad. Helt plötsligt är det hästkärror, traktorer, åsnor och människor över allt. Fortfarande är trafiken galen men nu samsas alla på samma lilla väg. Ofta är jag glad över att jag åker i en bepansrad SUV. Skulle vi krocka så är överlevnadschansen ganska god för mig, hoppas jag!

Försöker att säga till förarna, för tusende gången?, -Kör inte som en dj#vla biltjuv! Men vad hjälper det när alla andra är lika galna...

• Indien – förenklat kan man säga att ingen bryter mot några trafikregler, eftersom det inte tycks finnas några!
  Oftast håller man sig på vänster sida, eller i den riktningen iaf. Men filkörning existerar inte utan man kryssar helt obekymrat mellan körfälten... Trafiken är tät, även utanför städer och byar.

• Pakistan – fler åsnor på vägen, i ordets bästa bemärkelse! Alltså, här är det fortfarande vanligt med åsnor som drar kärror, åsnor lastade med varor eller åsnor med ryttare.Lite mindre bilar, inte lika många tycks äga bil utan fler kör (hela familjen) på mc.
  Här kör man ”ganska vettigt”. Iofs så är hjälm på mc förare ovanligt men man följer trafikregler ganska bra. Trafiken är inte lika intensiv här och man är inte lika hetsig, även om det tutas friskt här med.
  Alltså är jag inte alls lika ”rädd” här som på indiska sidan.

Resan gick från en huvudstad där flera av de stora världsreligionerna samsas till en annan huvudstad där det en religion som dominerar.

• Delhi - här finns hinduer, muslimer, buddister, shiker, kristna, judar och ytterliggare ett gäng andra religioner.
  Här lever alla sida vid sida, man klär sig hur man vill och olika tempel finns i varje hörn.
  Ett av stadens mer kända landmärken är lotustemplet som är ett ”ickereligiöst” tempelt. Tycker att det är tydligt ställningstagande. Mångkulturellt i ordets vidaste, och bästa? bemärkelse.
  
  Självklart finns det problem även här, men personligen upplever jag att denna mångkulturella gör att ”allt och alla” får plats och accepteras här.

• Islamabad – huvudstaden i en av världens största islamistiska länder  (invånarmässigt) och det syns tydligt. Här är det muslimska värderingar som gäller, rakt av. Kläder, livsstil och grundsyn. Allt baseras på islamistiska värderningar och det är extremt tydligt.
  Jag går på stan i långbyxor (trots att det är 30 grader varmt), kvinnor är sällsynta och böneutroparna påminner oss hela tiden var vi borde vara så här dags.
  
  Självklart finns det andra religioner också, men min upplevelse är att islam som gäller från början till slut. Märk väl att Islamabad är en ganska ”öppen stad” för att vara i Pakistan. Eller som en kille på ambassaden sa –Islamabad ligger 30 min från Pakistan..

Det var ganska bra att komma ut på vägen igen. Att se folk, att påminnas om både skillnaderna och likheterna som finns mellan våra båda värdnationer. För samtidigt som länderna har samma historia och samma ursprung så är det helt fundamentala skillnader mellan dem båda.

Och då är frågan hur detta kommer sig? För det är ju inte ens 75 år sedan de var ”ett” och nu så är det dödsfiender i många avseende.... Märkligt...