Rätt kommentar och snart bär det av...

HELT RÄTT KOMMENTAR!

Tack. Behövde det! Inget medlidande och inget mjäkeri. Klockrent Kaisa!

C sa till mig att "Du e inget roligt att prata me när du e på det humöret... Puss och hörs imorgon istället!" Vilket var ett tydligt budskap det med.

Ynkade mig själv hela kvällen, käkade ett havrekex och lyckades somna... Och vaknade faktiskt på bättre humör. 

Nu har det varit två ganska intensiva dagar med "Juan Maria" (han heter faktiskt så) som är ganska trevlig trots allt. Förresten, är det någon som kan förklara varför de som hör dåligt pratar så HÖGT? För jag antar att gubben hör illa. För han PRATAR JÄTTEHÖGT hela tiden.

Men men, som sagt var, det är en glad och trevlig gubbe måste jag erkänna. Och han slår faktiskt Manuel på fingarna med sin engelska. Även om det bara är på typ 3-4 fingar och inte alla 10...

Imorgon startar min resa mot Islamabad. Där skall jag stanna över dagen, packa om lite, tvätta och förbereda inför nästa fältstation.
Tyvärr vet jag inte var jag skall när jag kommer tillbaka hit, så jag måste förbereda för alla olika alternativ. Allt från högalpint i Gilgit och Skardu på 1700-4500m höjd till Bhimber som är subtropiskt klimat med 35 svettiga grader. Att det sedan bara är drygt 14 dagar tills det nya schemat och placeringarna börjar gälla, det drabbar alla lika illa. Så inget att gnälla över. Försöker se det så som spännande utmaning istället.


Åter till morgondagen. Det är ett litet event i Islamabad på kvällen som jag skall vara med på. Får se om det blir en sur eller söt karamell. Återkommer...

Men det viktiga är på natten till / tidig morgon torsdagen den 15 sept går mitt flyg mot den "fria världen"!
Börjar med hoppet från Islamabad till Doha. Där en mellanlandning på någon timme för att sedan lyfta mot Arlanda. Fastnar tyvärr på Arlanda några timmar innan kvällskärran går ner mot hemstaden. Men skit i det, för varje minut innebär ett steg närmre hemma!

För att låna ett lokalt uttryck:
Vi ses hemma på torsdag kväll, In´shalla