Svensk standard

Ja, som ni har märkt har jag åter varit ”offline” ett par dagar. Därför blir det ett par inlägg på en gång.

Ska ju iofs inte klaga, är ju jätteglad över att överhuvudtaget ha tillgång till nätet, men ibland blir man ju fundersam. Som exempelvis att det tar minst 20s, ofta upp till 1,5 min att ladda in Gmailen.

Att jag under tiden kan hämta hem DN´s hela startsida och dessutom kolla in ett antal artiklar känns ju lite udda. Likadant när man skall skicka mail. Att klicka på ”sänd” och sedan få iväg mailet tar ju inte många sekunder hemma. Här får man försöka flera gånger innan servern ens svarar.

Inte för att jag är paranoid, men nog funderar man på vem som mer läser mina mail till nära och kära…

Jo, svensk standard dagens motto!

Idag har jag städat och röjt enligt svensk standard.

(Inte som när ”the cleaner” städade rummet när jag flyttade in. Sa åt honom att göra det riktigt, riktigt rent, men var tror ni resultatet blev? Säger inte mer än att jag ägnade den eftermiddagen åt att städa om rummet. Sedan dess får han hålla sig till att sopa gårdsplanen.)

Har själv tvättat mina svenska uniformspersedlar så jag slipper doften av torkat kött.

Jag lyssnar på Thåström och när jag har skrivit färdig väntar några ballerinakex på mig! Till kexen blir det dessutom ett par sidor svensk Pondus!

Förresten, det är inte svensk standard på elprylarna här kan vi konstatera. Min kroatiske kollega köpte en förlängningsdosa för två veckor sedan. Nu hade den bränt sönder….

Då han är lite händig, och framför allt behövde en dosa, började han att dra om kablarna och fixa dosan. Vilket inte var särskilt svårt då det gick att dra bort isoleringen med fingrarna. Och de ledande trådarna var lika tjocka som 7 hårstrå. Tror jag det att den dosan svedde samman…

Ibland får oväntade saker en att sakna hemmet.

(Och att jag dessutom fick ett samtal hemifrån nyss som berättade att C precis tagit en äppelkaka ur ugnen och hela vår lägenhet doftade nybakat, gjorde ju inte saken bättre…)